En översiktsbild av Roslags-Näsby med Hallbergs skruvfabrik till vänster och Norrtäljevägen som löper fram mitt i bilden. Det här var före motorvägens tid, all trafik gick på landsvägen. Bitvis var den slingrig och krokig, särskilt genom Enebyberg och Gribbylund. Först efter Löttingelund gick det att ta fart om man körde i riktning mot Norrtälje. Brottbybussen rullade här dagligen med Ture Pettersson bakom ratten. Varje morgon in till Jarlaplan och varje eftermiddag hem igen. Hur lång tid kan resan ha tagit? Säkert 2-3 timmar. Någon direkt "pendling" var det inte frågan om. Man åkte in till stan för att uträtta ett ärende och när det var gjort for man hem igen. Kanske blev det bara en stadsresa per år, om ens det. Bussen syns faktiskt om man tittar allra högst upp i högra hörnet (klicka på bilden först). Hallbergs skruvfabrik är nu omgjord till lagerhotell. I sin glans dagar var det en ruffig byggnad med massor av spännande maskiner bakom de smutsiga fönstren. Jag vet ingen som har arbetat där men några måste ju ha gjort det. Längre ner mot Roslags-Näsby där det nu är rondell, låg ett konditori med uteservering och minigolfbana. Jag tror att huset är det näst sista i raden mot bildens högra överkant. Det var förstås en träffpunkt för traktens ungdom men inte för mig, jag var alldeles för liten för det. Vid något tillfälle i början av 1960-talet var jag dock där med en kamrat, vi åt varsin tårtbit och drack Coca Cola. Kamratens mamma bjöd, hon jobbade på fiket. Vi hade då flyttat från Tibble till Ensta Krog som då var ett slags hyreshus med sex lägenheter. En flygel med tre lägenheter samt ett rum på vinden fanns också. Nu är huset förvandlat till friluftsgård. Jag vet inte hur gammal den här bilden är. Det ser ganska glest ut mellan husen och nere mot järnvägsstationen (som inte syns), verkar det finnas stora tomma ytor. Längst upp till vänster går järnvägslinjerna till Österskär och Rimbo. Från Rimbo gick det att komma vidare till Uppsala, Norrtälje och Hallstavik. Det gick faktiskt att resa med tåg ända till Hargshamn men då fick man byta i Faringe och fortsätta mot Gimo. Där blev det nytt tågbyte. Det var spännande att se de långa godstågen rulla förbi. En del bestod bara av flakvagnar fullastade med timmer, jag antar att de gick till pappersbruket i Hallstavik. Nu tror jag inte vi kan krama mer ur den här bilden. En del av husen finns kvar, annat är helt förändrat. En bild tagen idag som visas om femtio år, kommer säkert att väcka liknande kommentarer. Vi lever ju i ett förändringens landskap, bara vi själva är precis som vi alltid varit.
onsdag 4 april 2012
57
En översiktsbild av Roslags-Näsby med Hallbergs skruvfabrik till vänster och Norrtäljevägen som löper fram mitt i bilden. Det här var före motorvägens tid, all trafik gick på landsvägen. Bitvis var den slingrig och krokig, särskilt genom Enebyberg och Gribbylund. Först efter Löttingelund gick det att ta fart om man körde i riktning mot Norrtälje. Brottbybussen rullade här dagligen med Ture Pettersson bakom ratten. Varje morgon in till Jarlaplan och varje eftermiddag hem igen. Hur lång tid kan resan ha tagit? Säkert 2-3 timmar. Någon direkt "pendling" var det inte frågan om. Man åkte in till stan för att uträtta ett ärende och när det var gjort for man hem igen. Kanske blev det bara en stadsresa per år, om ens det. Bussen syns faktiskt om man tittar allra högst upp i högra hörnet (klicka på bilden först). Hallbergs skruvfabrik är nu omgjord till lagerhotell. I sin glans dagar var det en ruffig byggnad med massor av spännande maskiner bakom de smutsiga fönstren. Jag vet ingen som har arbetat där men några måste ju ha gjort det. Längre ner mot Roslags-Näsby där det nu är rondell, låg ett konditori med uteservering och minigolfbana. Jag tror att huset är det näst sista i raden mot bildens högra överkant. Det var förstås en träffpunkt för traktens ungdom men inte för mig, jag var alldeles för liten för det. Vid något tillfälle i början av 1960-talet var jag dock där med en kamrat, vi åt varsin tårtbit och drack Coca Cola. Kamratens mamma bjöd, hon jobbade på fiket. Vi hade då flyttat från Tibble till Ensta Krog som då var ett slags hyreshus med sex lägenheter. En flygel med tre lägenheter samt ett rum på vinden fanns också. Nu är huset förvandlat till friluftsgård. Jag vet inte hur gammal den här bilden är. Det ser ganska glest ut mellan husen och nere mot järnvägsstationen (som inte syns), verkar det finnas stora tomma ytor. Längst upp till vänster går järnvägslinjerna till Österskär och Rimbo. Från Rimbo gick det att komma vidare till Uppsala, Norrtälje och Hallstavik. Det gick faktiskt att resa med tåg ända till Hargshamn men då fick man byta i Faringe och fortsätta mot Gimo. Där blev det nytt tågbyte. Det var spännande att se de långa godstågen rulla förbi. En del bestod bara av flakvagnar fullastade med timmer, jag antar att de gick till pappersbruket i Hallstavik. Nu tror jag inte vi kan krama mer ur den här bilden. En del av husen finns kvar, annat är helt förändrat. En bild tagen idag som visas om femtio år, kommer säkert att väcka liknande kommentarer. Vi lever ju i ett förändringens landskap, bara vi själva är precis som vi alltid varit.
